I den här kylan, vare sig man springer (hej maraton, snart ses vi) eller åker skidor eller skridskor så är det gott och skönt att få i sig något varmt.

Den här drycken hittade jag i boken Kalf-Hansens Ekologiska kök (prisma). Ganska sockrig, men är det någon gång kroppen kan tillgodogöra sig socker så är det efter och under träning. Dessutom boostar du dig med c-vitamin från citronerna och massa nyttigheter från ingefäran. Gör den gärna i förväg och värm upp den innan du går ut – då kommer smakerna fram ännu bättre.

Jag tänkte vara lite huslig under dagen idag och sedan bjuda mig själv på lyxdryck efter kvällens löppass. Laddar för dryga milen.

4 portioner

saft av 2 citroner (8 matskedar)

Cirka 1 dl socker

5 dl vatten

10 g färsk ingefära i tunna skivor (ca 1 msk)

10 kardemummakapslar

Blanda allt och värm upp till kokpunkten. Servera som den är, eller häll upp i termos och ta med ut.

Tänk dig att någon har tagit en cykelpump och blåst upp bröstkorgen till max, som om revbenen är på väg ut genom ryggen och som om magen vore ett enda stort blåmärke.
Så känns det i kroppen.
Om jag gillart? Jovars.
Varför denna smärta? Tre bokstäver: T R X!
Och med sällskap dessutom, av tre grabbar. Mina tävlingshorn växer så fort jag har sällskap som peppar, och om sällskapet består av män, då växer de helt okontrollerat. Och JA, ja, ja – jag veeeet att det är löjligt. Jag ska förklara: Det förutsätts ju nästan alltid att man som tjej inte ska orka lika mycket. Det stör mig och vare sig jag vill eller ej så vaknar då min inre ”upp till kamp-feminist” och får mig att ta i så jag spricker för att visa att tjejer minsann också ”kan”…
Det var ToppHälsas favoritnaprapat Hasse som hade bjudit in mig, Erik, Kristoffer samt stockholms senaste (och skönaste) nytillskott från norrland – LG Skoog till ett multipass på UCSP.

Sagt och gjort (för alla utom LG som fick förhinder): Först cirka 50 minuter flåsträning där vi gick i cirkel mellan löpband, cykel och crosstrainer. Kände mig rätt stark överallt utom på cykeln, är inget stort fan av motionscyklar. (Vem cyklar bra på en sadel som är bredare än en fåtölj liksom?)
Nåja, efter det in till TRX-banden där Knäböj, sidostabilitetsövning (se bild), enbensburpies, running man och en avslutande magmördare stod på schemat.
Och dra mig baklänges (som jag och äldre herrar uttrycker oss när vi vill förstärka något) vad jobbigt det var. Och vilken träningsvärk jag har.
Därav, bröstkorg size XXL i en kropp size M idag.

Gårdagen bjöd dock på en lite mindre svettig, men osedvanligt glamourös jobbdag. Håller på med ett superkul jobb som innefattar mer glitter, paljetter och fjädrar än jag vanligen konsumerar på ett årtionde. Vilken flickdröm. Så långt bort från min vardag, men ändå SÅ kul.
Fick också möjlighet att träffa världens bästa Tobias Karlsson som ni kan läsa om i senaste ToppHälsa. Han är verkligen genomgo! Så full av energi och samtidigt så innerlig, mjuk, smart, kvick. Ni som inte brukar åka med ToppHälsa till Portugal (där Tobias ofta, men inte alltid, är med) – bara att få gå på hans danslektioner gör resan värd allt smör i småland. Do it!

Det blev dock sent, vääääldigt sent och när vi var på väg hem kl 23 hade vi fortfarande inte ätit. Jag – som i vanliga fall är skalmans bästa polare när det kommer till mellanmål – var så utsvulten att jag hade kunnat äta en fjording.
Därav mc donalds! Dra mig baklänges, framlänges upp och ned och hur du vill: Jag förstår verkligen alla som faller för den frestelsen dagligdags. För när man är sådär vrålhungrig spelar det ingen roll hur hälsosam man är i vanliga fall – då tar grottmänniskan över – salt, fett och snabba kolhydrater, bring it. And bring it fast!
Nu tycker jag förvisso att det är en självklarhet att man får festa loss på onyttigheter ibland (livet ska ju levas för bövelen). Men för att slippa bli stammis på snabbhaken vill jag därför ge ett enda tips: Mellanmål. Utan dem blir du radiostyrd och tyvärr är människorhjärnan inte skapt så att den kommer leda dig till avocado och fullkorn när den är utsvulten. Ligg steget före helt enkelt.

Ha en skön vinterdag!

Vissa dagar har ju tiden en tendens att försvinna in i ett osynligt svart hål (samma hål som alla udda strumpor?)

Hur som helst, spring i benen tar inte hänsyn till brist på tid och idag viiiiiiillejag verkligen springa. Ensam hemma med en två-åring. Hmm… ett mission…
Lösning: Bilen till gymmet, sövde Knut i vagnen som jag tog med mig in. Därefter en kamp mot klockan – 5 kilometer tempoträning, det vill säga i mitt fall ett snitt på 4.40/km. Inga dundertider kanske, men jeeeeeesus vad jobbigt det var.

Efteråt prioriterade jag (faktiskt) streth, dels för att jag verkligen behöver det. Och för att jag vet att det väntar ett monsterpass imorgon. Massa flåsträning som ska toppas med ett TRX-pass. Med vänner på ett gym inne i stan – känner mig taggad. Tränar oftast på egen hand så det känns alltid lite extra gött när jag vet att jag ska få kämpa (och tävla liiite) med/mot andra.

Dagens budskap – även om du bara har lite tid, ta den och kör järnet den korta stund du har.

Godnatt!

Ett av mina mål är att kunna göra en brytning upp i handstående. Det innebär att man helt enkelt sätter händerna i golvet och sedan kontrollerat lyfter upp benen utan att sparka.
Häftigt eller hur ?

Nu ska det nog snabbt tilläggas att jag är lååååååångt bort från att klara det (även om en del av mig vill att ni ska tro att jag är superwoman så är jag ändå mån om att vara hyfsat sann;). Hur som helst – man blir bra på det man gör och jag har stått på benen mer än händerna, inte yogat så mycket som jag skulle önska – helt enkelt inte gjort saker som skulle göra mig tillräckligt stark och smidig för uppgiften.

Men det ska det bli ändring på och därför försöker jag nu aktivt jobba med både smidighet och styrka, samt träna på handstående förstås (som sagt, man blir bra på det man gör). Så, jag står mot en vägg och jobbar sedan baklänges – det vill säga, jag tränar på att sänka benen kontrollerat.

Hur det har gått? Sjukt dåligt! Men idag hände det – jag fixade det utan att det kändes som att axlarna skulle gå av. I did it! Efteråt gjorde jag en hemlig segerdans där i hörnet i gymmet och var bara såååå glad.

Vad jag vill komma till – bestäm dig för ett mål, något du vill klara av, samt delmål på vägen dit. Ha det med dig när du tränar och få helt ny motiavation, och glädjekickar när du märker att det faktiskt händer något.

Och apropå mål och motivation: Igår föreläste jag om det för Ladies Circle här i Mariefred, jättetrevligt och det roligaste av allt är att jag nu på morgonen fått två sms ”nu har jag bildat en jogginggrupp med mina grannar för att få ny motiavtion” skrev en, och den andra … ”Idag har jag anmält mig på klasser jag aldrig testat förr – för att utmana kroppen lite”.

Och det är ju precis DET – att ha ett triggande mål, att hitta någon att träna med som peppar dig och att variera sin träning och utmana sina gränser litegrann – det är DET som är skillnaden som gör skillnaden. Som gör att du får resultat och håller träningslusten på topp.

Vill ni se en vacker brytning upp på händer – kolla in Cecilia Gustavsson här, när hon kör organic bodywork. Cirka 30 sekunder in i videon kommer brytningen… Kroppskontroll, smidighet – vackert!

Också bra träning inför handstående!

Fick ett mail av en vän nu på morgonen… ”Snälla, ge mig lite bra låtar som jag kan träna till, vill gärna känna igen dem så jag kan sjunga med”.

För mig är bra träningsmusik låtar som ger energi, och det kan vara allt från schlager-rock till pop och house.
Dock tryter ju fantasin ibland, så jag vill ber er alla om hjälp, snälla – skriv era favoritträningslåtar så ska jag sätta ihop en riktigt bra lista som vi kan lägga på ToppHälsas hemsida.

Här är några spontana favoriter från min sida.

Highway man – Hoffmaestro.
Think – Aretha Franklin
Firework – Katy Perry
Jag kommer – Veronica Maggio
Release me – Agnes
Use somebody – Kings of leon
Tick tick boom – The Hives
Night of passion – The poodles
Fade in to darkness – Avichi
Från och med du – Oscar Linnros

Om jag skulle jämföra gårdagen med idag så skulle jag allvarligt talat fundera på om jag lider av någon form av personlighetsklyvning.

Jag ska vara helt ärlig…

Igår: Not so very glamorous… Inte alls faktiskt. (Skapa bilden: Myskläder, håret i tofs, en kopp kallnat kaffe och datorn uppslagen på köksbordet. Har med flit satt mig med ryggen mot diskbänken för att slippa påminnas om att diskmaskinen borde plockas ur och fyllas på.)
Blicken. nuddar. datorn. men. det. går. så. långsamt. i huvudet. Och…. insprationen är… döööööööd.
Och träningen ska vi inte tala om – min långsamhet vid datorn i kombination med deadlines sinkade det tänka träningspasset dagtid. Lägg till en man som jobbar över = jag såg träningstimmen moona och försvinna.
Som om inte det vore nog – någongång mitt i denna misär dimper det ner ett sms från min kompis (som jag slagit vad om en femhundring för varje uteblivet träningspass med) ”jag åkte senare till spelningen för att hinna springa en mil på löpbandet först”.
Först blev jag sur. Tänkte – lätt för dig att säga besserwisser, som inte har barn, pendling, katt och stökigt hus att ta hand om (ja, ja, jaaaaa, jag vet exakt hur bitter jag låter, men som sagt – vissa dagar är man inte sig själv…;).

Men sen… när irritationen lagt sig. Jag såg mig själv i spegeln och tänkte – vad pysslar du med, Knut (min son) somnar klockan åtta och du har hela källaren full med kettlebells och gummiband.
Sagt och gjort – efter läggproceduren och sagoläsning etc svidade jag om och körde. 10 min cykling som uppvärmning sedan ett cirkelpass med kettlebellsvingar, turkish get, armhävningar, ”stavtag” med gummiband och knäböj med kettlebell.
Det var långt ifrån det bästa passet jag gjort, men jag gjorde det. Och kände mig SÅ stolt över mig själv, och så mycket gladare med ny energi och ett lugn i kroppen. Kanske la det också grunden för idag.

För idag… vilken dag! (Skapa nu gärna bilden ”fräsch som en nyponros”, den kanske inte är helt sann – men det kändes lite så och om inte annat är det ju en schysst bild att avsluta det här inlägget med .

Började dagen med ett frukostmöte som blev ett lunchmöte med ToppHälsas kostexpert Kristina Andersson. Åh!!! Att få prata, bolla idéer och inspireras är banne mig den bästa källan till energi man kan tänka sig.
Efter mötet gick jag direkt till Sats zenit (mitt favoritsats i stockholm, trevlligt och lagom stort) och hade hur mycket energi som helst när jag gjorde mina rotationer och ryggövningar. Underbart! Stötte på Rebecka Åkerlund också – superduktig PT och instruktör som jag gjorde ett reportage med för flera år sedan.

Nu ser jag fram mot en vecka med mycket löpning – måste börja fokusera lite på maran ju för sjutton gubbar. Skulle vilja få in ett långpass i helgen. Hoppas på fint väder!

Slutsats 1: Hitta tiden och ta den. Lite träning är på riktigt bättre än ingen. Några armhävningar, plankan och rygglyft är hundra gånger bättre än soffläge. Och ja – disken, tvätten etc kan vänta!Den står kvar även imorgon, tro mig.

Slutsats 2: Omge dig med människor som ger dig energi och skapar kreativitet. Det gör dig gladare, skarpare och ja… lite bättre på alla sätt faktiskt.

Apropå att strössla nyttigheter över ”vanlig” mat. Idag ha jag massor av skrivjobb och sitter hemma och jobbar. Hungrig. Som en varg. I kylskåpet – pannkakor från gårdagens brunchkalas. Känns kanske inte som den optimala nyttighetslunchen.

Men – två pannkakor som toppas med rökr kalkon, ett halvt granatäpple, ärtskott och avocado blir helt plötsligt en riktigt bra lunch.
Från barnkalas-mat till ok sund lunch på cirka 30 sekunder.

Fick frågor i helgen. Hur mycket ska man träna? Och vad? Hur mycket tränar du, och äter du superdupernyttigt?

Ska försöka svara på de frågorna.

Hur mycket ska man träna och vad?
– Det beror alldeles på vad du har för mål. Är ditt mål att må bra och hålla formen så skulle jag rekommendera att du ser till att vardagsmotionera dagligen, och träna cirka tre pass per vecka. Då kommer din kropp att må kanon.
Har du ett specifikt mål – ett lopp att springa, vikt att tappa, vikt att orka lyfta eller en rörelse du vill klara, då får du anpassa träningen efter det. En enkel regel är att man blir bra på det man gör – vill du utveckla din löpning, spring. Vill du kunna göra en toes to bar (ett av mina delmål) – träna på det. Med andra ord, fundera på vad du vill. Och tänk sedan – vad behöver jag göra för att nå dit.

Hur mycket tränar du?
Olika mycket i perioder, som regel försöker jag se till att träna dagligen i veckorna för att kunna vara spontan och göra det som faller mig in på helgerna. Med pt-kunder och klasser blir det en del – men givetvis varierar jag träningen, både efter hur kroppen mår och vad jag har för mål. Med en mara i sikte blir det givetvis en del löpning, men samtidigt kvarstår mina tidigare mål som handstående vilket kräver flexibilitet, samt styrka och stabilitet i överkroppen.
När man tränar mycket är det lätt att hamna på någon form av mellanväxel hela tiden, det är då resultaten ofta försvinner. För att undvika det försöker jag se till att de lugna passen blir just lugna, men att jag då också kör så det ryker när det väl är dags för det. Hellre 45 minuters fullt ös än att såsa runt i gymmet i över en timme.
Just nu får jag jobba rätt hårt för att komma över min lagom-tröskel. Det gör jag med hjälp av träningskompisar som kan peppa och lite utmaningar som – ”jag ger dig en femhundring om jag inte kör järnet idag”. Alla knep är bra utom de dåliga.

Och så var det maten då…
– Min matfilosofi är att lägga till så mycket bra saker att det blir mindre plats kvar för de dåliga. Jag älskar mat, och även godis. Och om jag slarvar med maten kan man ge sig sjutton på att Karamellkungen ringer från affären och säger åt mig att komma på besök.
Men… har jag ätit bra måltider och mellanmål. Gott om riktig, vanlig och välagad mat. Då håller sig suget borta. Så det är nog mitt främsta knep till den som vill hitta en balans, bli av med suget och få energi. Tänk vanlig mat och strössla den sedan med allt nyttigt du kan komma på: avocado, nötter, frön, granatäpple. Du kommer må toppen!

Efter en dag full med inspirerande möten, roliga artiklar att skriva, nytt redovisningsprogram (dagens downer, avskyr sånt krångel) och tusingar till intervaller är jag nu djupt och skönt nedsjunken i soffan (tänk vad mycket skönare soffan är när man är slut i kroppen).

Intervallerna… intervaller och jag har en hatkärlek till varandra. Speciellt sen jag fick barn tror jag (får man skylla på det … ja lite kanske. För jag är liksom alltid lite trött, och då är det så obarmhärtigt svårt att hitta det där extra trycket i benen och den där extra energin som krävs för att pressa sig igenom en intervall. Mest mentalt tror jag.

Men! Nu ska jag springa Asics Stockholm Maraton (tjihoo, ska bli så… kul? läskigt? jobbigt? jobbigt!). Men för att överleva en mara krävs träning och utveckling – och där mina vänner, DÄR kommer intervallerna in. Det finns nämligen inget bättre sätt att snabbt förbättra sin kapacitet. HELT. OSLAGBART.

Utmaningen är ju bara att hitta någon som är dum nog att följa med (intervaller på egen hand är i min värld en omöjlighet, har inte tillräckligt med mental och fysisk självpisk för att få upp den farten utan någon att tävla mot/peppas av.)
Och jag har några härliga vänner som faktiskt också går igång på det här – hon som går igång mest är Camilla, som jobbar på ToppHälsa och Allt om resor och har vunnit Topploppet två gånger. Hon är (som den löpartalang hon är) både lätt och extremt snabb. HENNE blir man löparpeppad av.

Sen är det Hasse som var den som pushade mig upp för Västerbron tre gånger idag. Vi är rätt jämna i tempo, det är bra – även om Camilla har lovat att vara hare nästa gång. Hur som helst, jobbigt var det. Men när man vet att det är bra. Då är det värt det. Imorgon ska jag nog belöna mig själv med ett danspass eller yoga. Eller en LUGN och skön löprunda. Med bland annat den här sköningen i lurarna. Härligt. Hoppas solen skiner .

http://www.youtube.com/watch?v=gnhXHvRoUd0

Stark. På riktigt. I alla vinklar. Framåt, bakåt, uppåt, neråt och ruuunt!

Jag tränar för en extremt duktig tränare (som bland annat tränat Robin Söderling, ni fattar grejen – killen är ju GRYM!) som heter Ali Ghelem. Han pratar alltid om 3dfunction – det vill säga att kroppen behöver vara tredimensionellt stark för att vi ska kunna nå alla våra mål (tänk själv hur skulle det se ut om Robin Söderling var asgrym på att slå framåt, ta emot bakåt, men så fort han skulle vrida sig om efter bollen som tappade han styrkan och missade, not so good).

Hur som helst – nu är de flesta av oss inte tennisproffs och behöver således inte en världsstjärnas fysik. Det jag vill komma till är att de flesta av oss är rätt bra på att lyfta upp ner och göra rörelser framåt och bakåt. Men hur ofta vrider du kroppen när du tränar?

Tänk sedan  hur ofta vrider du kroppen i vardagen? Eller när du golfar? Eller spelar tennis, badminton, innebandy etc. Ganska ofta! Du plockar upp och ner saker, drar i något, fångar en boll med ena handen. Med andra ord, vi behöver träna på att vara starka och stabila även i en rotation.

Min favoritövning just nu: ”kulstöt” i kabelmaskin.

Placera trissan långt ner och sätt på ett enkelt handtag. Ta tag i handtaget med höger hand och håll det i axelhöjd (stå med ryggenmot maskinen/ställningen). Ställ dig stadigt med vänster fot fram, tänk kulstötsposition. Driv nu från höften och ta hjälp av bålen samtidigt som du ”stöter” skjuter handtaget snett uppåt. Håll emot med bålen på vägen tillbaka. Upprepa 10-12 ggr och byt sedan ben.

Var noga med att jobba även med höft och bål, pressar du bara med armen kommer du endast orka en bråkdel av den vikt du klarar om du låter hela kroppen samarbeta i rörelsen.

Så… rotera mera när du tränar och bli stark, stolt och snygg – inifrån och ut!