NYC Marathon 2014 – hjälp!

Idag damp startbeviset ner i mailkorgen. Shit, det är på riktigt och det börjar komma skrämmande nära. Panik. Hjälp! Mäktigt. Coolt. Vad har jag gett mig in på?!? är tankar som rusar runt i min hjärna. Om 2,5 vecka (2 nov) är det dags. Det va mer än ett år sedan jag bestämde mig men det har hela tiden varit lååååångt fram i framtiden. Men nu är det .. Typ nu!
Pga galet mycket jobb hela året och nu en förkylning som däckade mig i två veckor så är jag absolut inte där jag hade önskat träningsmässigt men men … Vi får se hur långt det håller.
Har inte ens kunnat tänka på att jag faktiskt har en hel vecka i en underbar stad New York oxå – det enda min hjärna fokuserar på är det där loppet som jag är mentalt inställd på kommer att vara det värsta jag någonsin utsatt min kropp för. Upplevelsemässigt hoppas jag dock på en av livets häftigare upplevelser. Men skräcken tar lite över just nu. Sjukt nervös! Kommer vara så galet stolt över mig själv om jag fixar det!

IMG_0084.JPG

Grönkålschips

Kanske ska berätta hur jag gör dem oxå :)

Riv den färska grönkålen i mindre bitar. Lägg i en skål. Ringa över olivolja. Salta lite. Massera bladen så att de blir lite smidiga av oljan. Sprid ut på en plåt. Kör dem i ca 10-15 min i 175 grader. Det går väldigt snabbt på slutet. Man vill ha dem krispiga men inte bruna/brända.

IMG_0063.JPG

Jag är kär!

Nu skulle man kanske vilja skriva/läsa att jag är tokkär och varit i en förälskelsebubbla och därför inte bloggat på länge… Men nej, tyvärr inte så .. Bubblan består snarare av galet mycket jobb. Men nu har jag ny telefon och dessutom uppdaterad app för bloggen så nu kanske jag ska kunna bli lite bättre på att blogga igen.

Nåväl till, min nya kärlek! Håll i er: rotmos med grönkålschips! Lät det inte gott? Det är supergott!
Jag ska erkänna att jag själv är lite seg på att testa en del nya ”hälso-trendiga-påhitt” så som ex grönkålschips eller gröna drinkar eller rawfoodbollar eller chiapudding etc. ”Ärligt, Hur gott kan det va??” Och jag måste oxå erkänna att jag oftast oxå kommer till slutsatsen att det mest är konstiga substitut som jag inte riktigt förstår varför och hur jag ska ha i mitt liv. Så, det tog ett tag innan jag gav mig på grönkålschipsen (jag vet, väldigt 2013 egentligen). Och de visade sig vara riktigt grymma. I veckan kom jag sen på värsta bästa kombon. Just rotmos toppad med grönkålschips! Sååå gott!
Eftersom jag lätt blir besatt av viss mat och sen bara vill äta den jämt så sitter jag nu på ett hotellrum i Göteborg och längtar tills på torsdag då jag kan äta det som lunch igen (trots att jag åt det till lunch idag).

Jag gör min rotmos med ca lika delar potatis, morot och kålrot. Sen har jag lite smör i när jag vispar den.
Serverar med kyckling, senap och GRÖNKÅLSCHIPS :)

Rotmos är förövrigt en lite bortglömd supemat! Massor av näring, snålt med kalorier, relativt snålt med kolhydrater, superbilligt och gott!!

IMG_0078.JPG

Föreläsning i Skåne

Dyker in och tipsar om några kommande eventföreläsningar.

Först ut är ett tjejevent på Örenässlott i Skåne.
Den 28 september håller jag en föreläsning. Utöver det blir det massor av träning och inspiration med underbara tjejer. Lysande tillfälle för lite inspiration inför hösten!

Föreläsning om socker på idrottsmässan i Malmö 28 augusti

Just nu är jag på väg till Malmö. Imorgon ska jag hålla två föreläsningar på idrottsmässan. Det är en ny mässa med grymt bra uppställning av experter och föreläsare som man bara inte får missa om man är intresserad av idrott och hälsa. Kika in på idrottsmassan.se

Jag kommer att föreläsa om socker och dess påverkan på hälsan och prestationen + ge tips på hur man blir kvitt sötsuget. Samt om kostknepen som gör dig till en ”Biggest loser” – dvs kostknepen som ger resultat och skonar kroppen vid hård påfrestning.

Kl 16 och 17 imorgon är det dags för mig.

IMG_7573.PNG

Boktips och strategi för att bli kvitt kvälls-sötsuget

Jag gjorde nyss en intervju för Expressens, Min hälsa, med en journalist som jag har haft kontakt med många gånger under ”min karriär”. Vi pratade bl.a om sötsug på kvällen och hur man jobbar bort det. En strategi som jag propagerar hårt för är att man ska stanna upp och fundera på vad men egentligen känner. För vi har en tendens att äta av en massa olika anledning: uttråkad, trött, stressad, rastlös, ledsen etc. Eller kanske bara på ren rutin – för att vi brukar göra det framför tvn etc.
Men den enda gången äta är lösningen är ju när man är hungrig.
Här kommer en favorit i repris på en bild jag snickrade ihop i vintras. En eating – graph. Är man på väg ner i vikt (och även bara hur hälsopersoektivet) så är att röra på sig ofta en bättre lösning på de olika problemen.

En annan sak är naturligtvis att inte dra ner för mycket på maten under dagen så att hungern/suget slår över på kvällen. Detta är en av grundbultarna i isodieten, där vi rekommernderar 5 måltider per dag, frukost, mellanmål, lunch, mellanmål, middag – allt för att hålla hungern på behörigt avstånd. ”aldrig hungrig” är en av isodietens gyllene regler.

Hur som helst, Lotta som journalisten heter påminde mig om en ”gammal” bok som jag har skrivit.  Hon sa att ”viktiminskning 50+” som jag skrev 2008 var hennes favorit och en bok som hon gick tillbaka till ofta. Jag plockade fram boken och insåg att ja, den är ju riktigt bra (får man säga så om sin egen bok?!?) – kanske en av mina egna favoriter oxå när jag tänker efter.
Boken bygger på de viktminskningskurser jag höll mycket av på den tiden. Näringslära och kunskap om hur man ska tänka och förhålla sig till mat varvas med knep och tips om beteendeföränring. Massor av tips om just kvällsug, lockelsen att köpa ”3 för 10″ vid kassan (heter nog snarare 3 för 20 nuförtiden), hur man ska tänka kring resturangbesök, etc. En liten del av boken handlar om just vad som händer med ämnesomsättningen kring 50 för oss kvinnor – i övrigt passar den precis lika bra för alla åldrar, kvinnor som män, och oavsett om du vill gå ner i vikt eller bra få till en beteendeförändring till hälsosammare matvanor.

Mot nya mål!

Ja, nu är det den där måndagen… måndagen efter semestern… På riktigt. När nyhetsmorgon börjar med sina ordinarie programledare nere i studion. När skolor och dagis börjar. När höstschemat på gymmet drar igång… då, när man ”ska ta tag i allt”. Gymmen blir knökfulla och hyllorna med kvarg, havregryn och andra hälsoprodukter töms.

Men du, innan du kastar din in i detta skulle jag vilja uppmana till lite eftertanke och påminna om några rutor från boken ”äta träna leva”. 
Först och främst… innan du kastar dig in i detoxkurer, raw food-, paleo utmaningar, cleanse och jucier.. anmäler dig till klassikern 2015, Ironman, maraton, luciapokalen, plank- eller squatutmaningar… ta dig en funderare på om det verkligen är DITT mål? Vill DU det? Vill/behöver DU ens förändra? Det är väldigt lätt att ryckas med i att alla andra gör eller det man uppmanas göra enlig tidningar och löpsedlar.
Stanna upp, fundera och hitta DITT mål. Då ökar chanserna att du lyckas explosionsartat!

För det andra! 
När du har hittat ett mål som verkligen är ditt och som DU vill uppnå. Fundera på bästa vägen dit. Det är återigen lätt att lockas att kasta sig ut på motorvägen mot målet. Men frågan är om det är rätt väg för just dig? Kanske är den slingriga landsvägen ett bättre val? Det må ta längre tid till målet men å andra sidan kan du njuta och uppleva fantastiska saker längs vägen som förgyller livet… och, inte minst, sannolikheten att nå fram till målet är större.



 När du väl är igång.. då kan det oxå vara smart att stanna upp och tänka till. Stämma av att du fortfarande är på väg mot målet. Att du fortfarande VILL till samma mål!? – kanske har det ändrat under resan? Kanske dags att rita ny karta? Och att du verkligen gör saker som tar dig dit du vill. Att du gör saker du mår bra av.

 
L
ycka till!

 

 

Trender och kom-i-gång tips i sport å sånt!

Förra veckan hade jag den stora äran att få gästa Pamela och Annas podcast Sport å Sånt på Expressen. Det blev en hel del skratt och snack om trender och kom-i-gång tips inför hösten.

Länk.

Back in business…

Oj vilket lågt blogguppehåll det blev. Hoppas att du har njutit ordentligt av sommaren. Jag hoppas att jag kunde säga att jag har.. men min sommar har varit fylld av jobb, bokskriveri med allt därtill närmare bestämt. Jag älskar att skriva böcker på sommaren då jag kan gå in i skrivarbubblan totalt och inte tänka på så mycket annat. Inte störas av mail, telefonsamtal och behöva ta ställning till en massa andra saker samtidigt. Men nu är verkligheten tillbaka med föreläsningar, utbildningar, mail, bokningar etc. etc. Vilket oxå är superkul! Utan semester känns nystarten inte fullt så kraftfull och kreativ men känner mig ändå laddad inför kommande fullspäckade höst. Jag skriver fortfarande på det som kommer att bli två böcker som kommer ut under 2015. Ämnena är än så länge lite hemliga men jag hoppas verkligen att ni kommer att gilla dem :) (så att århundradets finaste sommar inte jobbades bort förgäves ;) …)

En riktig stranddag fick jag till i sommar och då valde jag naturligtvis Sveriges finast strand – Sandhammaren! Firade med huvudstående :) . Perfekta strandmaten för varma dagar: gazpacho  (smidigt att ta med sig i termos) och kokt ägg.
Observera hur extremt vit och fin sanden är i Sandhammaren – äggen syns knappt på bilden :) . Det är även så kallad ”pipsand”. Inte många ställen som har sånt. Går man barfota i sanden så förstår man vad jag menar – det piper om fötterna :) .

Men nu när sommaren börjar ta slut är det kanske inte strandmat som du vill ha inspiration kring utan snarare ”komma in i nya rutiner” ”komma in i jobbkläderna !?!” etc.
När jag känner att jag behöver den där mentala kicken av maten så kör jag en massa olika grönsaker i olika konsistenser på tallriken. Klassisk (enligt mig) släng-ihop-middag. Det händer egentligen inget speciellt i dig när du äter detta – ur ett fysiologiskt perspektiv – ingen detox eller sånt.. men det känns fantastiskt bra i kroppen. Ungefär som att gå och träna. Det är ju knappast så att man blir smalare, starkare, mer vältränad av ett enda träningspass men känslan är underbar. Och i ärlighetens namn är det ju det som är det viktigaste – känslan! ta vara på den. mental-, placebo- detox eller nåt. :)

Jag älskar kombinationen av olika texturer – geggigt, knaprigt, krispigt om vartannat. Helst blanda allt i varje tugga.  Och färgerna! Man blir ju glad av att äta det.. och känns hälsosamt att bara titta på det! :)

Följ mig gärna på instagram (kristinaskostpepp) där lägger jag upp matinspiration och lite annat och är lite flitigare på att uppdatera även när det är mycket jobb runtikring :) .

Vetenskapens värld om 5:2

Igår handlade vetenskapen värld om den svenska forskningen kring 5:2. När de sände den brittiska BBC dokumentären för ett år sedan så fastnade professor Kerstin Brismar för upplägget och bestämde sig för att forska på det. Det finns nämligen ingen forskning på just 5:2 vilket många blir förvånade över. Michael Mosleys 5:2 har han ”hittat på” utifrån annan forskning men foskning på just 5:2 upplägget saknas.
Hur som helst. Nu var det dags att presentera halvtidresultatet från Kerstins forskning på 5:2. ”Spännande”, tänkte jag. Det måste jag se.

Men herre gud så besviken och irriterad jag blev. De har låtit 100 personer testa 5:2, olika åldrar och olika utgångslägen (övervikt, normalvikt etc etc) – vilket är en jättebra utgångspunkt. Men sen fallerar det helt. Nästan alla försökspersoner har även börjat träna och det nämndes oxå att många äter bättre de dagar de inte fastar. What?!?! Hur kan man i seriös vetenskaplig studie godkänna detta? Hur ska man då kunna utvärdera resultatet av 5:2 upplägget? Hur ska man kunna utesluta att det inte är träningen och den bättre maten som gör att de får bättre värden (när vi dessutom vet att just träning och bra mat är faktorer som påverkar vikten och de testade värdena)? Helt plötsligt är det ingen skillnad från det man brukar skämta om och som man kan läsa på bantningspiller ”fungerar bäst tillsammans med en hälsosam kost och fysisk aktivitet” Läs: själva pillret har ingen effekt (det är bara något vi tjänar pengar på) men om du tränar och äter bra så kan du gå ner i vikt.

Det är lika dumt som att jag skulle börja stå på ett ben 10 minuter per dag för att se om jag blir bättre på chins. Under den här tiden så träna jag även mycket dragövningar på gymmet för axlar, rygg etc.. Efter 3 månader så visar det sig att jag blivit det – jag kan göra 5 chins! Slutsats: att stå på ett ben 10 minuter per dag gör dig bättre på chins! Hurra!

Okej, nu är jag hård. Men jag blir faktiskt lite uppgiven. Jag hejar normalt sätt på foskningen som bedrivs på KI och andra ställen. Jag har sett fram emot denna forskning som Kerstin Brismar bedriver med tanke på att det är seriöst, och så blir det så här. Nu är ju inte studien klar. Detta var ett tv-program, jag hoppas verkligen att studien kommer att vara mer givande (hur det nu ska kunna rättas till.. ).

Jag tycker att 5:2 är superintressant men jag skulle vill veta:
1. om jag fastar 2 dagar i veckan kan jag då verkligen äta vad som helst de andra dagarna dvs. jag skulle vilja se ett upplägg där man äter ohälsosamt 5 dagar och fastar 2 och ser resultat.
2. Är upplägget att fasta 2 dagar i veckan verkligen ”mirakulöst” eller får du exakt samma effekt av att äta lika kalorirestriktiv med  bra 7 dagar i veckan?
3. Hur står sig olika 5:2 upplägg ex. där man totalt sett får i sig mindre kalorier, där man kompenserar så att man får i sig lika mycket kalorier som på 7 dagar, där man äter hälsosamt de 5 dagarna, där man äter skärp de 5 dagarna.
4. Jämförelse med fysisk aktivitiviet (5:2 med och utan mot 7:0 med och utan fysisk aktivitet).
osv osv
Jag tror nämligen inte att det är så mirakulöst. Det jag har hittat i forskning runt fasta på olika sätt så finns det inget som tyder på att det är mirakulöst. ex. den där nybildningen av celler i hippocampus i hjärnan där minnet sitter, den får man även vid promenader.  Och framför allt är det socker och snabba kolhydrater som skadar dessa celler (så, sluta ät socker och rör på dig så får du samma effekt!)

Slutligen en liten ”sätt saker i perspektiv”-reflektion. Jag och en kompis pratade om detta för ett tag sedan. Hon hade testat 5:2. Vi började räkna.. Hon är i dag 40 år, om hon fastar 2 dagar i veckan resten av sitt liv (ja, för det måste du ju annars försvinner effekten) så kan hon kanske leva 10 år längre. Låt säga att hon blir 90 år istället för 80. Då innebär det att hon behöver fasta i 13 år!! 13 år utan man för att ev. leva 10 år längre – jobbigt om man råkar bli påkörd av en bil den dagen man fyller 80 ;) .

Jag är inte emot 5:2 men jag tycker inte att det presenteras på rätt sätt. Det är vad jag kan se ett beteendemönster – ett sätt att uppnå kalorirestrikion. Det gäller att du tycker att det är värt det. Jag kommer nog aldrig tycka att ”inte äta” är värt det. Jag tycker för mycket om mat och att äta. Jag äter mycket hellre bra mat och mindre 7 dagar i veckan. Och så vitt jag kunnat se finns det inget som talar för att det inte skulle vara minst lika bra. Men det är jag. Hur funkar du?  Det är det som är avgörande för om du ska testa.

Nej, vetenskapens värld och Kerstin Brismar – gör om gör rätt!