Stark!

valbefinnandebloggen


”Att vara stark är inte att aldrig falla, att alltid veta, att alltid kunna. Att vara stark är inte att orka skratta, att hoppa högst eller vilja mest. Att vara stark är att se livet som det är – att falla till botten, slå sig hårt – och komma igen. Att vara stark är att våga hoppas när ens tro är som svagast. Att vara stark är att se ljus i mörker och att alltid kämpa för att nå dit.”

IMG_4461

Instagram: @asanyvall

Hemsida: www.regnsken.se

Ett kul tips för dig och din partner nu i sommar!

valbefinnandebloggen


Det här är ett tips som jag tycker är både inspirerande och kul. Fungerar lika bra om man är kompisar, syskon, kärlekspar, familj eller i andra konstellationer. Man ger varandra var sin dag.

Men inte så som man brukar göra när man överraskar någon. För när man överraskar någon försöker man fundera ut vad den andra personen gillar och skapa en dag utifrån det. Men nu vänder vi på steken och istället får du en dag som du helt och hållet planerar utifrån vad du tycker om att göra. Och så följer din partner, vän, syskon med dig på dagens äventyr. Tricket här är att den som följer med under dagen inte få vara negativ eller avstå från att göra saker (om det inte är rädsla eller annat som står i vägen). Utan man hänger bara med.

Det blir som en gåva där man bjuder in varandra till sådant som man själv tycker om, men kanske inte har delat förut. Och det blir samtidigt ett sätt att själv knyta an till vad man gillar på riktigt. Är ni två så bestämmer ni från början vilka två dagar som ni viger helt och hållet åt detta. Där ni planerar var sin dag där den andre då får hänga med.

Kanske behöver ni sätta lite ramar för vad det får kosta, vem som betalar vad, hur lång tid det får ta, om det finns rädslor att ta hänsyn till etc. Men inget får undvikas bara för att någon anser att det är tråkigt eller inte faller dem i smaken.

cycling

Vad går det då ut på? Jo, min vän det finns flera olika effekter som ni kan få ut av detta:

* Den som bestämmer vad som skall göras behöver komma i kontakt med sig själv och fundera över vad man verkligen tycker om att göra. De liv vi lever är ofta väldigt fulltecknade med måsten och man påverkas av sin omgivning, så det är inte alltid helt enkelt att hitta i sig själv vad man tycker om. På riktigt. Detta ger en möjlighet att leta efter vad man gillar att göra.

* Den som hänger med får träna sig på att släppa kontrollen. Ha tillit. Den här personen får också träna sig på att hålla inne med sina förutfattade meningar och att låta bli att uttrycka negativitet.

* Den som bestämmer får träna sig att ta kommandot och vara modig att stå för vad denna vill.

* Den som hänger med kan få nya insikter i att det finns saker som den personen själv inte hade kommit på eller kanske tänkte skulle vara tråkigt, som faktiskt är något som även denna gillar.

* Det väcker lust till lek, bus och upptåg.

* Ni kan finna nya saker som ni gillar att göra tillsammans.

* Det stärker relationen.

Vad tror du? Är detta något som låter spännande och kul?

”Let’s do what we love, and do a lot of it”

Instagram: @asanyvall

Hemsida: www.regnsken.se

Vår studio invigd! Tack alla som kom!

valbefinnandebloggen


TACK alla ni underbara som kom till invigningen av Studio Yogaheart ikväll! Som ville komma och se vår studio och dela denna stora dag med oss! Vår dröm som nu blivit verklighet. Det betyder så otroligt mycket! Så, så mycket! TACK för alla fina blommor och gåvor! TACK för att ni kom och bidrog med er fina energi!

IMG_4587

Instagram: @asanyvall

Hemsida: www.regnsken.se

Idag känner jag ingen sorg…

valbefinnandebloggen


Kommer bli härligt det här! Strålande sol. Glada människor. Skön stämning. Och snart Håkan!

IMG_4524

Att få dela stunder som dessa med min älskade dotter är så otroligt mysigt! Minnen att bära närmast hjärtat för resten av livet. Så tacksam!

Instagram: @asanyvall

Hemsida: www.regnsken.se

När man minst anar det!

valbefinnandebloggen


Att få bli sedd och uppskattad för den man är när man minst anar det. När man känner sig som tråkigast och inte mår bra. När man inte kan bidra som man önskar. Att just då bli överraskad med vackra blommor. När man inte alls känner sig förtjänt av dem. Det är vackert. Så otroligt vackert!

IMG_4514

Igår hände det mig! Och jag ler fortfarande inombords! Så, så fint!

Instagram: @asanyvall

Hemsida: www.regnsken.se

Ett litet bakslag…

valbefinnandebloggen


Det som kan kännas som ett bakslag, är många gånger en del av processen. Ett viktigt moment för att utvecklas. Det är så lätt att tro att allt skall gå rakt framåt. Gärna i en ganska rask takt. Men verkligheten ser nästan aldrig ut så. När man minst anar det, när man känner att man är på rätt väg, då kommer det. Bakslaget. 

Frustrerande. Ja! Jobbigt. Ja! Hade man kunnat vara utan det. Ja! Men kanske kan en perspektivförändring göra skillnad. Få oss att förstå att ett bakslag faktiskt är ett steg framåt. För det tillhör processen när vi utvecklas.

Hur tänker jag då. Jo, när vi får ett bakslag ger det oss en möjlighet att stanna upp och bli nyfiken på vad det är som orsakade det. Många gånger handlar det om att vi vill lite för mycket. Lite för fort. Då kan bakslaget tala om att man behöver sakta ner. Ta en sak i taget. Andra gånger kan ett bakslag berätta för dig att du halkat av din väg. Kanske har du blivit fartblind och tappat fotfästet en aning och därför följer en väg som kanske inte är din. Då behöver du ta dig tillbaka till den. Ett annat skäl till att vi får bakslag är för att vi helt enkelt behöver få en indikation på att vi går emot det som vi vet att vi behöver för att må bra. Vi har bortsett från det och kört på. Då kommer bakslaget som en påminnelse om vad vi behöver. Bakslag kan också handla om att du behöver få ifrågasätta dina val. Att du behöver argumentera för dig själv att det du bestämt dig för är rätt för dig.

Idag har jag ett bakslag. Jag har kört på lite för hårt. Åsidosatt det som jag vet att jag behöver för att orka. För att det har behövts för att det varit mycket på gång som behöver bli klart. Men också för att jag har fina människor runt mig som jag vill skall ha det bra, vilket har gjort att jag lagt det jag vet att jag behöver åt sidan, för att jag vill vara med och  för att jag vill att vi alla skall ha roligt när vi är tillsammans. Så idag har jag fått dra i handbromsen. Huvudvärk. Trött. Illamående. De andra har åkt in till stan för att shoppa och mysa. Jag valde att stanna hemma. Jobba undan det som pressar på och vila om möjligt. Svårt, men nödvändigt. Man vill ju inte vara tråkig. Man vill ju mäkta med och vara så där härlig hela tiden… Men det blir tydligt för mig att jag fortfarande är i en återhämtningsfas. Jag är inte helt återställd. Inte helt på fötterna. Mitt liv fungerar jättebra när jag balanserar min aktivitet med vila, egentid och tystnad. Och när jag får in min meditation och rörelse. Då kan jag hantera ett intensivt liv och att ha människor runt mig. Men jag ser så tydligt att jag behöver pausa i det intensiva. Min introverta sida i kombination med min återhämtning skriker efter det genom att ge signalerna trötthet, huvudvärk, illamående. Så fint att den berättar det för mig. Så fint att bakslagen kommer. För det är så lätt att tro att man är starkare än man är. Och att man orkar mer än man gör.

IMG_4488

Om det är frustrerande? Ja! Om det är jobbigt? Ja! Om jag hade velat vara utan det? Nej! För hade jag inte fått mina bakslag med alla signaler hade jag förmodligen kört på. Kört slut på mig själv. Och dit vill jag aldrig mer igen. Så jag är tacksam för att min kropp säger stopp. Även om jag önskar att det var på ett annat sätt. Jag har många gånger önskat att jag var en extrovert person som sög åt mig energi där jag idag tappar energi. Men det är som det är. Jag är som jag är. Och det är något jag får acceptera.

Så min vän. Tacka dina bakslag. Se det som fina små gåvor till dig själv som hjälper dig att hålla rätt riktning i livet. Ta väl hand om dig!

Instagram: @asanyvall

Hemsida: www.regnsken.se

Pirr i magen! Snart är det dags…

valbefinnandebloggen


Tänk att det nu bara är ett par dagar kvar tills vi öppnar Studio Yogaheart! Overkligt på något vis när en dröm är på väg att slå in! Vi har ägnat hela helgen med att fixa i studion. Det är alltid mer jobb än man tror och hjälpen vi fått är ovärderlig. På lördag slår vi upp dörrarna och på söndag har vi våra invigningsklasser. Kommer bli underbart!

Igår kom mina nya visitkort och även klippkorten till mina klasser. Varje liten sak gör det overkliga lite mer verkligt. Vill du köpa 10-kort eller 5-kort till mina klasser så har vi ett fint öppningserbjudande. Du kan ta del av det och beställa ditt kort i min webbshop på www.regnsken.se.

IMG_4480

Vill du kika på vilka klasser Ulrika och jag kommer hålla så finns all info om det och hur du bokar dig på www.studioyogaheart.se.

Hoppas vi ses!

Instagram: @asanyvall

Hemsida: www.regnsken.se

En sällsynt gåva. Att få utrymme att berätta.

valbefinnandebloggen


Jag tror att det är det som är äkta vänskap. Sann kärlek. När man låter den andre få utrymme, utan att rikta fokus tillbaka på sig själv.

Vi är så upptagna med att förmedla saker vi tycker och tänker. Fokuserar på att hinna med mycket. Att vara till lags. Passa in och vara omtyckta. Det gör att vi många gånger missar det subtila. Det som är viktigt. För vi lyssnar inte ordentligt. Vi ger inte av vår tid och uppmärksamhet.

Det verkar vara svårt för de allra flesta att ”stanna kvar” hos den andre. Ge utrymme. Verkar finnas en så stark längtan att vända fokus till sig själv. Jag vet inte hur många gånger jag själv upplevt att jag fått en fråga, börjat berätta, men ganska snart blir avbruten. Med kommentarer som ”jamen precis sådär var det för mig…”, ”där är vi lika för jag har…” eller ”det där påminner om när jag…” Jag blir kanske inte längre så förvånad. Men det känns ledsamt. Som om intresset när frågan ställde aldrig handlade om något annat än frågeställaren själv. Tycker att det är sorgligt att vi blir så upptagna av att få uttrycka oss och vända fokus tillbaka på oss själva att den som börjat öppna upp får sitta där med ett halvöppet hjärta och en känsla av att inte bli sedd. Inte få vara viktig.

IMG_4095

Hur ofta låter du andra få fullt utrymme i ett samtal? Hur ofta lyssnar du med intresse och låter det få ta tid? Hur ofta släpper du fokuset på dig själv i samtalet och istället stannar hos den andre, med en genuin önskan att förstå? Och hur ofta får du själv uppleva samma sak.

För mig är de stunderna sällsynta. Känslan av att få tala färdigt och få frågor ställda enbart utifrån att någon vill veta mer. Är intresserad på riktig. Att få andas utan att den andre tar chansen att berätta om ”sitt”. Och jag tror inte att jag är ensam om det här. Tror att det är vår nya folksjukdom. Ointresset av andra. Längtan efter att själva bli sedda och bekräftade.

Men det vi missar är att vi hade kunnat få precis det. Få bli sedda fullt ut. Om någon genuint ville lyssna. Om vi kunde turas om att ge varandra ordentligt med utrymme. Om vi på riktigt var intresserade.

Kanske kan du prova. Att ge någon denna unika, vackra gåva. Att få bli lyssnad till. Utan stress. Utan att vända fokus till dig. Och se vad som händer. För att förhoppningsvis kanske våga be samma person att ge samma fina gåva tillbaka till dig. Ta väl hand om dig!

Instagram: @asanyvall

Hemsida: www.regnsken.se

 

Alltid något nytt att lära!

valbefinnandebloggen


Efter det att jag gick ur skolan och började arbeta har jag egentligen alltid gått någon kurs eller utbildning vid sidan av mitt jobb. Ibland har jag fått frågan från min omgivning om just detta. ”Det känns som om du alltid pluggar, när kommer du vara färdig?” Men för mig handlar det inte om att blir färdig. För mig handlar det om nyfikenhet och en längtan efter att lära mig mer. För kunskap är aldrig tungt att bära. Det är berikande och utvecklande.

Tänker ibland att den här nyfikenheten och viljan att veta mer och förstå mer av det liv vi lever är en undermedveten drivkraft för mig. Jag går mest på lust. Trillar över en utbildning eller en kurs som känns intressant. Som på olika sätt väckt något i mig. Oftast just en nyfikenhet eller en vilja att lära mig något som jag tänker vore härligt att få bära med mig i livet.

blond-1866951__340

Det som är så intressant med detta är att jag ofta senare i livet får stor användning av det jag pluggat eller förkovrat mig inom på egen hand. När jag minst anar det så har jag glädje av det. I mitt yrkesutövande eller som medmänniska eller för mig själv i något jag går igenom.

Kanske är det just detta som händer när man följer sin inre röst. Det som till en början inte är tydligt blir så småningom övertydligt. Det öppnar nya dörrar. Gör att man träffar människor som blir avgörande på olika plan. Eller något helt annat. Men det är aldrig bortkastad tid. I alla fall inte för mig.

Visst har jag någon gång gått en kurs som inte blev vad jag hoppades på. Men även i det kunde jag finna något. Kanske var det inte för mig helt enkelt. Också en viktig insikt för att kunna släppa taget.

Jag tror att jag alltid kommer studera något vid sidan om. Gå en kurs. Förkovra mig själv inom ett ämne jag finner intressant. Jag kommer aldrig bli färdig. För ju mer jag lär mig, desto mer ödmjuk blir jag inför hur mycket kunskap vår värld erbjuder. Ju mer ödmjuk blir jag av livserfarenheten hos de människor jag träffar. Ibland är det min viktigaste lärdom. Ett samtal med någon som lärt sig av livet något som inte går att läsa sig till. Men jag får alltid något, så länge jag är nyfiken och vill lära mig mer.

Hur är det för dig? Har du kvar din nyfikenhet och lust att lära nytt? Eller har den kanske blivit lagd åt sidan för livets krav och måsten för att tiden inte räcker till? I så fall kanske det är dags att plocka fram den igen. Unna dig att få studera något. Gå en matlagningskurs, börja yoga, köpa eller låna en bok inom ett ämne som intresserar dig. Eller något helt annat. Livet är så spännande och erbjuder så mycket. Så länge vi är nyfikna och vill veta mer. Visst är det magiskt! Alltid något nytt att förstå. Något nytt att landa in i. En ny insikt.

Så om du fick göra något för att förkovra dig ytterligare utifrån de förutsättningar du har i livet – vad skulle det vara? Och kanske den viktigaste frågan därefter – när börjar du?

Instagram: @asanyvall

Hemsida: www.regnsken.se