”I de smärtsamma men viktiga ögonblicken odlar du din inre styrka, integritet och karaktär”

Idag låg det en fin bok i brevlådan när jag kom hem. Viloläge. En bok av Magnus Fridh som handlar om hur man kan få in mer av meditation och närvaro i våra liv. Fina personliga texter, men även meditationsövningar och några yogasekvenser. Härligt!

IMG_6184

Jag tänkte egentligen bara bläddra igenom boken men blev sittande. Läste och reflekterade. Och en textrad berörde mig lite extra; ”I de smärtsamma men viktiga ögonblicken odlar du din inre styrka, integritet och karaktär”

Visst är det en vacker mening!? Den stannade kvar hos mig och gjorde mig nyfiken på varför den etsade sig fast. Vad var det i dessa ord som berörde mig så starkt?

Tror att det är olika saker.

När man går igenom smärtsamma stunder i sitt liv. Sorg, besvikelse eller någon oförätt man upplever sig ha blivit utsatt för till exempel. Då finns det olika sätt att hantera det. Om man försöker att stanna kvar i det som gör ont och rikta uppmärksamheten till sig själv i det man upplever, då kan man lära sig mycket. När man synar sig själv och de reaktioner som väcks inuti. Det är inte enkelt. Verkligen inte. Det första vi människor istället oftast vill göra är att lägga skulden hos någon annan. För att på så sätt själva bli fria. Vi blir mer intresseradr av att peka på andras fel och brister än att bli nyfikna på vad det finns att lära sig av det man gått igenom.

Visst har man rätt att bli besviken. Visst har man rätt att känna sig sårad och orättvist behandlad. Men vad vi gör med det vi upplever gör den stora skillnaden. Riktar vi uppmärksamheten till oss själva för att se på vårt eget beteende och lära oss något inför framtiden, då odlar vi vår inre styrka. Om vi avstår från att bli offer i det vi går igenom och istället tar vårt ansvar då odlar vi en fin karaktär. När vi hanterar svårigheter med integritet växer vi i vår person.

Tror att jag blir extra berörd av detta på grund av vad jag allt oftare ser i olika sociala kanaler. Människor som på olika sätt trycker till någon. Öppet eller fördolt. Troligtvis för att lätta på trycket. För att få lägga det som gör ont utanför sig själv.

Ända sedan jag var liten har jag fått lära mig att hylla offentligt och tillrättavisa privat. Har också fått med mig att ha en ödmjuk inställning till vad andra går igenom. För vi har ingen aning. Den som bjuder på det varmaste leende kanske gråter inombords. Vi skapar så lätt vår egen sanning i en situation. Men tänk om min sanning inte är din sanning. Vem har då rätt? Kanske båda. Eller ingen. Det spelar egentligen ingen roll för var och en av oss har rätt att känna det vi känner och tänka det vi tänker. Men det som spelar roll är hur vi sen agerar.

Jag tänker fortsätta att tro på det goda i varje människa. Med förståelse för att alla för sin egen kamp. För jag tror att väldigt få personer har onda avsikter. Att ingen medvetet är ute efter att såra någon. Men livet är inte enkelt. Ibland får vi inte det vi längtar efter. Ibland blir det inte som vi tänkt oss att det skulle bli. Då kan vi välja att stanna kvar i det vi upplever, syna oss själva och lära oss något. Så att vi rustar oss lite starkare inför framtiden med ett varmt hjärta, en ökad integritet och en fin karaktär.

Tack Magnus Fridh för dina värdefulla fina ord!

Instagram: @asanyvall

Hemsida: www.regnsken.se

  1. Fina och tänkvärda ord!
    Jag var på en föreläsning med Kay Pollak för ett par år sedan och han sa att sättet vi reagerar på andra människor säger någonting om oss själva. Har tänkt på det många gånger och försöker verkligen stanna upp i jobbiga situationer och fundera på vad det är som händer inom mig när jag blir irriterad på någon eller känner mig hotad. Alla jag möter kan lära mig nåt om mig själv… även de som är lite jobbiga 🙂

    http://www.idareme.se/

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

LOADING..