Livsnjutare – really?

För en tid sedan så pratade jag med en tjej som beklagade sig lite över att hon svullnade så i samband med mens. Lite senare i samtalet kom en kommentar om att det var lite skönt att det regnade får då slapp man ju besvären med pollen. Sedan tidigare så vet jag att denna tjej också har en del problem med magen och känner igen sig i beskrivningen att magen svullnar under dagen.

SÅ, när alla dessa saker kommit upp så säger jag: ”Du, jag tror att du skulle testa att ta bort gluten. Jag tror att du skulle kunna må lite bättre då.” Anledningen är att jag vet många som just blivit av med liknande besvär eller åtminstone fått mildare besvär. Vi pratade sen vidare om hur i mina ögon ”enkelt” det är trots allt. Det handlar ju om att ta bort vete, korn och råg. Och är man bara känslig behöver man ju inte leta efter varje litet mjölkorn som kan finnas gömt utan det räcker att ta bort de stora källorna i kosten: mackor, pasta, bulgur, couscous etc, etc.
Efter en massa förslag på hur hon skulle kunna äta så säger hon: ”Nej, men alltså jag är en livsnjutare, jag vill ha pasta och bröd i mitt liv” 

Jag kunde inte låta bli att reagera på detta. ”Livsnjutare” – att äta och leva på ett sätt så att man besväras av svullnad, inte kan var ute fritt i naturen på våren/sommaren utan att besväras av pollen, ha magbesvär etc. är det att vara livsnjutare?
Jag menar absolut inte att hänga ut denna specifika tjej (läser du det här så ta det inte personligt), det är inte det specifika fallet som det handlar om…. jag hör liknande resonemang från flera håll hur ofta som helst. Jag vill bara röra om lite i våra tankegångar. När vi använder ”livsnjutare” som ett argument (framför allt för oss själva) för att äta eller leva på ett sätt som man inte mår bra av – blir det inte fel då? Matnjutare, smaknjutare absolut – men livsnjutare? Njaa… eller?
Om man är livsnjutare ska man inte då göra så mycket som möjligt för att få ut så mycket som möjligt av livet? Att kunna njuta av livet utan att störs av svullna ben, uppblåst och kanske krampande mage och kliande ögon? Att leva, äta och träna på ett sätt så att kroppen orkar med allt det där man vill? Så att man kan upptäcka och verkligen ta till vara på livet på bästa sätt?  (måste ju oxå poängtera att alternativet är ju inte att leva på rårivna morätter och vatten)

Man kan absolut få äta pasta och bröd och massor med gluten även om man svullnar om man vill det. Om man på riktigt tycker att det är värt det. Men jag uppmanar alla att ta en funderar kring tankegången. Är du verkligen med på dina egna tankegångar? Köper du dina egna argument? Eller lurar du dig själv med argumentet att du är en livsnjutare? 
En annan vanlig ”livsnjutar-tankegång” är ju att äta sötsaker. Man vill ha det i sitt liv för man är livsnjutare. Men man går omkring och lider av sötsuget och ”rösten” som ber en äta onyttigt i tid och otid. Och man kämpar med att stålsätta sig för att inte falla för frestelser i vardagen. Kanske till och med går omkring med lite dåligt samvete för att man ”syndat” eller ”unnat sig” och att det kanske spänner lite i linningen. Kan det vara så att det vore mer livsnjutande att försöka bli kvitt den där rösten och leva livet utan det starka drivet? Bara en tanke….

Innan ni hoppar på mig så vill jag klarlägga några saker :):
1. Alla mår inte bättre av att ta bort gluten, glutenfritt löser inte alla problem, men det kan vara värt att åtminstone prova om man har besvär.
2.  Att i resonemnaget komma fram till att ”ja, att ”få” äta pasta är lätt värt att gå med svullen mage, svullen kropp etc” är helt ok. Då ska du fortsätta och njuta av livet på ditt sätt.
3. Att vara smaknjutare/matnjutare och samtidigt livsnjutare är ju inget som står i motsats till vartannat. Det handlar inte om att äta 100% perfekt mat. Det finns kanske onyttigheter som du inte mår dåligt av – då är det ju inget snack om saken. Och man kan ju göra nyttig mat hur smakrik och livsbejakande som helst. Nyttigt är långt ifrån grönsaker i pulverform som ska blandas ner i vatten.

  1. Hej,

    Jag är en man på 37 år som i princip tagit bort gluten helt. På mig stämmer det väldigt bra med minskade allergisymptom. Kan nu tex äta ett gäng frukter som jag inte kunnat äta på länge, kiwi, melon, papaya etc. Bättre hy i ansiktet i tillägg och nu får jag ofta visa leg på systemet:)

  2. Ja du Bella. Förstår ditt resonemang. Jag tänker ofta: ”Jag skiter väl fullständigt i vad folk äter” i trötthet/uppgivenhet. Och det gör jag. Jag vägrar stånga pannan blodig för att omvända folk. Vill man inte må bättre så får man ju skylla sig själv. (jo, jag vet hela samhället skulle må bättre om folk tar ansvar men JAG orkar inte förpesta min vardag och ödlsa min energi på människor som inte vill ha hjälp). Hemligheten är nog att lyckas nå folk utan att de känner sig trängda, att lyckas motivera och inspirera så att man helt plötsligt är beredd att ändra. Det är det som gör en bra PT/kostrådgivare.
    Jag ska ta ett exempel. Jag hatade bönor innan. Skulle inte kunna tänka mig att äta det. Skulle aldrig ta av en bönsallad på en buffe etc. Så var jag på en föreläsning med en kvinna som pratade om hur man kunde göra sallader med bönor. Hon pratade så inspirerande om smaker etc. så även om jag bara hörde henne prata så kände jag mig tvungen att köpa bönor och göra en bönsallad dagen efter. Och sen den dagen.. (låter som en saga.. ;)..) har jag ätit massor av bönor :).

  3. Tänkte bara berätta att jag blev fri från min migrän genom att utesluta gluten. Det är värt varenda kanelbulle, pastarätt, smörgås etc som jag nu tackar nej till! Och som du skriver finns det ju många goda alternativ.

  4. Jag är ganska väl insatt med kost & motion sen många år tillbaka!
    Har många gånger funderat över att utbilda mig vidaste till PT/kostrådgivare.
    Men just sådana reaktioner som du nämner här ovan får mig att tappa lusten. Jag har hört från många just något liknande , el.som en klassisk kommentar jag hört; ”Jag tänker minsann inte lägga av å äta pasta el bröd, de är ju så otroligt gott!”
    Jag förstår inte tankesättet,de betalar mängd e för att få hjälp med sin viktnedgång men de är inte speciellt medgörliga!
    Varför betala så mkt pengar och sen bara göra tvärtemot??? Finns de verkligen behov utav PT/kostrådgivare??? Är de någon mening att utbilda sig & lägga ner sin själ på människor som egentligen inte alla vill lägga ner utav sig sin själ på att må bra el gå ner i vikt???
    Hur kan man ändra en persons inställning & försöka att få dem att se saker & ting från ett annat perspektiv? För de verkar som att många bara vill att de ska se bra ut om de går till en PT/kostrådgivare!
    Bara en tanke jag har funderat över länge, vore intressant & få feedback på detta

  5. Jag tillhör en av dom som ofta upplevt problem med magknip och en svullen orolig mage. Jag har misstänkt laktos men också varit inne på gluten. Jag tillbringade nyligen en vecka vid medelhavet och efter 3-4 dagar insåg jag att min mage aldrig mått bättre. När jag funderade på vad som var annorlunda jämfört med hemma kom jag på att jag inte hade ätit gluten. Sagt och gjort, jag har inte ätit gluten sen dess och min mage mår fortsatt jättebra. Jag har mycket hellre en mage och kropp som mår bra och fungerar än stoppar i mig gluten så för mig har det inte varit någon uppoffring att låta bli. Och jag får passa på att tacka för många bra tips på glutenfri mat och mellanmål från dina böcker 🙂

  6. Tack!! Det lät ju inte så svårt att byta ut. Det är så lätt att bli förvirrad av alla råd som poppar upp över allt. Man ska utesluta mjölk, gluten, socker… Kolhydrater ska bort, liksom light produkter och tillslut känns det som om det inte finns något kvar att äta.

  7. Jag måste äta en glutenfri diet och jag tycker det känns tråkigt att läsa att det för någon innebär att jag inte skulle kunna njuta av livet för att jag inte får äta gluten. Visst är det jobbigt att läsa alla innehållsförteckningar, men jag njuter av mitt liv! Och jag njuter av mitt glutenfria nybakade bröd! Det är inte gluten som gör brödet gott!

  8. Är det bara gluten du ska plocka bort så är det verkligen inte svårt. Ät rotfrutker, potatis, ris, baljväxter (bönor/linser), quinoa, bovete till lunch och middag. Havregrynsgröt, hemgjord musli på havregryn, frön, bovete etc, Gör det inte krångligare än det är. Det är ju trots allt bara vete, korn och råg som du inte ska äta. Du behöver inte lära om allt – du kan säkert massor av recept redan som är bra om du tänker efter 🙂
    Nästan alla recept i mina böcker är glutenfria. Sen har du ju isodieten som oxå är helt glutenfri.

  9. Hej! Jag kan känna igen alla bortförklaringar men det svåra tycker jag är att man alltid får reda på vad man ska plocka bort. Det är då det blir svårt och då är det lättare att komma med ursäkter. Jag skulle så gärna vilja få tips på vad jag ska äta, inte bara på vad jag ska plocka bort. Det blir ju att lära sig laga mat på nytt igen och hur gör man det? Vad blir gott? Hur kombinerar man? När man behöver något snabbt som inte är för svårt. Har kollat i kokböcker och allt ska det vara nötter eller mandlar i, om man inte tål det? Då finns det inte mycket att välja på eller?

  10. Hej Kristina.

    Tycker du har så rätt, men det är så enkelt att gömma sig bakom bortförklaringar. levde själv så i många år, förnekelsen ligger oss starkt i hjärtat. Själv har sockret aldrig varit mig grej utan salt och fett, men även det ger ett sug( efter pizza, pasta med gorgonzolasås, ostbågar och skinkmackor med mycket bregott) När jag till slut såg mig själv i spegel på riktigt insåg jag ju att den enda jag ljuger för mig är ju mig själv. På vilket sätt gör det mig lyckligare att proppa i sig mat. Ångest, fettma, dålig hy och utebliven mens är vad man får.

    Kan tänka att det är en del som bemöter dig med ” vad vet du, DU har ju aldrig varit fet eller haft svårt att hålla igen” eller sagt att ”Du gillar ju träning”. När du kommer med förslag på förändring i deras liv. Men det handlar ju bara om att de själva inte vill inse att de är slöa förändringsrädda tjockskallar som slår bort alla tankar på förbättring för att de inte orkar. Inte vill orka. Det är lättare att säga att man är en livsnjutare….

    Och sen tycker jag att du med högburet huvud nångång visst kan köpa Ben &Jerry glass på ICA. Det tycker jag visar omvärlden att man kan leva i en kombinerad hälsosam värld, och inte bara asketiskt gör sin egen mandelmjölk!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..