Alla kan hitta löparglädje!

Varje vecka träffar jag löpare som egentligen inte tycker om löpning. Senast i fredags tränade jag en tjej som sa att hon springer för att ”löpning är praktiskt”, men att hon tycker att det är trist. Även om jag själv ÄLSKAR löpning så förstår jag att vissa har svårt för löpning och att det är många trösklar som ska passeras innan den blir rolig, härlig och en självklarhet. Jag ser det som mitt viktigaste jobb som löptränare att få människor att tycka om löpning. Det finns få saker som ger mig en större kick än ett mail från någon som har haft det kämpigt, men som till slut har hittat löparglädjen. Den finns ju där, men ibland kan den vara riktigt svår att gräva fram!

Så hur hittar man löparglädje?

Kontinuitet – låter ganska trist va? Saken är den att löpning är tråkigt innan det börjar kännas bra. De första veckorna efter ett långt sjukdoms- eller skadeuppehåll har jag själv jättesvårt att motivera mig. Kroppen känns tung, andhämtningen är häftig och minuterna släpar sig fram. Här gäller det att vara envis och att inte ge upp. Om bara några veckor kommer det kännas helt annorlunda bara du kämpar!

Variation – visste du att löpning kan varieras i oändlighet? Intervaller, backar, kombinationspass, sprintpass, fartlek… Ja, tillåt dig själv att testa olika sätt att springa på och hitta din egen favorit. Kanske är du som jag en mjölksyrafantast? Kanske har du en gammal sprinterdröm? Kanske tycker du om lugna, meditativa rundor i skogen? Testa dig fram, googla olika intervaller och kom ihåg att ett bra löppass är ett som blir av så var inte rädd för att springa ”fel” sorts pass. Fira istället dig själv för varje löppass som blir av!

Mål – måste man ha ett? Nej, man måste inte ha ett mål. Man måste faktiskt väldigt lite här i världen. Men fundera på varför du vill springa. Ingen anledning är fel eller dålig! Vill du må bättre? Gå ner några kilo? Springa snabbt på ett lopp? Om du vet varför så har du ju indirekt ett mål och jag tror att det målet kommer göra resan så mycket härligare.

Gå inte ut för hårt – har du hört den förut? Jag vet, det börjar bli slitna ord, men det är så viktigt! Det finns inget som gör löpning så tråkigt som skador. I början ska du ALDRIG springa längre eller snabbare än att du snart kan tänka dig att göra om det. Kommer du hem efter passet och tänker ”aldrig mer” så behöver du sänka kraven på dig själv och ta det lite lugnare nästa gång annars kommer du troligtvis inte orka hålla i din löpträning.

Fira dig själv – du vet väl hur bra du är? Påminn dig själv om det hela tiden. Varje steg om det behövs! Hörde en gång en liknelse om två hundar i ett rum: en hund är positiv, busig och viftar på svansen. Den andre är negativ, arg och morrar. Vilken av hundarna är störst? Den du matar! Samma sak gäller hjärnan. Peppar du dig själv varje löptur och tänker på hur bra du är, hur lätt det snart kommer kännas och ”tänk att just DU är en löpare” så kommer du väcka den typen av känslor i dig. Tänker du istället att löpning är tråkigt, jobbigt och inget för dig så väcker du den typen av känslor. Så mata den positiva löparen i dig!

Lycka till!

Kram Lisa

Lisa Beskow springer

Någon mer som längtar efter shortsväder?

 

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Genom att klicka på "Skicka kommentar" bekräftar jag att jag har tagit del av Bonnier News personuppgiftspolicy.

LOADING..