Människor som gör det omöjliga – på sin egen nivå

IMG_0612

Första cykelturen sen november.

Det känns i låren, i axlarna och sittbenen värker lite lagom. Precis som det ska vara en första dag på en träningsvecka.

Efter sju år på ToppHälsa har jag lärt mig att inte gå ut för hårt första dagen, men inte heller gå till sängs utan att kroppen har fått en mindre genomkörare.

Det har den fått i dag.

402DC2E1-38E9-46AA-B6BE-08BC38EE8531

Girl-power!

Att sitta upp på cykeln första gången efter ett långt uppehåll (sist var i november) är alltid en blandning av längtan (äntligen!) och lite ångest. Hur mycket kondition har jag tappat på tre månaders cykelvila? Hur ont ska det göra när jag ska sätta mig på cykeln om två dagar igen? När jag skriver det här vet jag inte det än, men jag tror att jag har lyckats hålla mig på rätt sida av träningsspöket. Det vill säga ont – men inte olidligt.

Thailand är starten på min träningsvår med alla resor och fantastiska resenärer. Att se människor utvecklas, att se dem våga och utmana sig själva är en underbar känsla som ledare.

Under 23 år tränade jag olika handbollslag, från ungdomslag till dam- och herrlag på hyfsad nivå och jag älskade det. Kombinationen av högt tempo, frenetisk kamp, blod, svett och tårar, att slå från underläge, omöjliga matchvändningar, segervrål… Allt gick in i min kropp, i mina sinnen.

Adrenalinet. Smaken av seger. Jag levde det.

Kanske är det därför jag tycker så mycket om våra träningsresor.

Mycket av det finns här också.

Människor som gör det omöjliga – på sin egen nivå. Kvinnor som gråter av lycka över att ha klarat en utmaning, män som vägrar att ge sig.

Resenärer som vågar möta sina rädslor och som står där efter träningspasset med en blick som lyser av glädje och stolthet.

Jag blir berörd varje gång.

Som i dag när vi gav oss ut på landsvägscykel med gäster som aldrig kört cykel på det viset. Efter två timmar utbrast en av dem med ett lyckligt leende: ”Det här var det roligaste jag gjort på länge!”

234c9b68-8b1d-4428-bb60-403ed34403ce

Gänget som körde thaibox i dag.

Det häftigaste är att vi blir som ett lag. Med våra olika förutsättningar, olika kroppar och konditionsnivå, olika mål med resan – svetsas vi samman och stöttar och peppar varandra. Och för varje ”bra jobbat!” jag hör någon resenär säga till en annan, svämmar hjärtat över av glädje.

Att höra en person lyfta en nästan okänd medmänniska (vi har bara varit här i ett knappt dygn!) är magiskt.

Det får mig att tro på mänskligheten.

Trevlig kväll – i morgon blir det djungeltrek!

IMG_0618

Vi har alltid grymma instruktörer på våra resor, exvärldsmästaren i thaiboxning Rickard Nordstrand är en av dem!

Kommentera inlägget

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Information om hur vi använder dina personuppgifter och om dina rättigheter finns på vår hemsida

LOADING..