Posttraumatiskt stressyndrom – vanligare än man tror!

Jag har länge tänkt skriva om PTSD som är förkortningen på posttraumatiskt stressyndrom. Att jag vill göra det beror mycket på att de allra flesta tror att man enbart kan drabbas av det om man varit med om krigsupplevelser eller naturkatastrofer. För oftast är det i dessa sammanhang som begreppet kommer upp. Men det är tyvärr vanligare än vad vi tror. Och om det är så att någon har varit med om en traumatisk händelse som lett till detta syndrom, utan att ha fått diagnosen, och som blir påverkad i livet av det här utan att riktigt förstå varför och därför inte heller har en chans att göra något åt det. Ja då tänker jag att det är viktigt att sprida kunskapen om detta. Så att fler kan få hjälp.

Vi människor har en fantastiskt förmåga att läka och återhämta oss från svåra händelser. Men har vi varit med om ett rejält trauma, som har upplevts livshotande, släpper ofta inte minnena, tankarna och rädslan sitt grepp. Trots att det kan ha gått flera månader eller till och med år.

Orsaken bakom PTSD

Vad som är orsaken bakom PTSD kan vara väldigt olika. Det kan handla om att man varit med om en trafikolycka, misshandel, rån eller annat övergrepp. De fysiska situationerna är oftast lättare att identifiera som orsaken bakom sitt mående. Men något som ofta missas är att även psykisk misshandel där man levt i en relation där rädslan är konstant också är en vanlig orsak till att man kan drabbas av PTSD. Det finns givetvis fler situationer som kan leda till detta. Men den gemensamma nämnaren är att det man varit med om har varit eller upplevts som livshotande.

När man drabbats av PTSD påverkar detta livet på olika sätt. De allra flesta finner strategier för att slippa komma i kontakt med det som känns obehagligt. För hela kroppen reagerar när något påminner om det som man varit med om. Det skapar en enorm stress i kroppen. En känsla som är svår att beskriva för någon som inte upplevt det. Rädslan tar över på en sekund och det är som om man är tillbaka i den situationen där man varit livrädd. Det går inte att skärpa till sig. Det går inte att tänka att det är en ny situation. Det går på en millisekund. Hela ditt larmsystem går igång. Och ditt mående rasar i botten.

Symptom

När du inte är i kontakt med något som tar dig tillbaka till det du varit med om, så kan det vara ganska lugnt. Du kan må bra och vara symptomfri. Men så fort du hamnar i något som förknippas med det du upplevt drar larmsystemet igång. Det kan vara en lukt, en plats, situationer som påminner om det du varit med om. Ibland är det väldigt svårt att i efterhand förstå vad som utlöste det obehaget. Vad som väckte rädslan. För kanske är situationen du är i, långt ifrån det du upplevt. Men larmar kroppen finns det något i situationen som väcker rädslan. Som för att intryck och bilder från händelsen blixtrar förbi och hela kroppen känns som att den går sönder av obehaget.

Att ha PTSD kan innebära att du kan blir avstängd i vissa känslor och känner håglöshet. Det är vanligt att man blir lättskrämd, rycker till mer än vanligt vid plötsliga ljud och upplever det obehagligt att inte ha ryggen fri. Man kan ha känt sig som en trygg person tidigare, men väljer nu att undvika vissa platser eller situationer för att man ser faror i dem. Det är inte heller ovanligt att man får svårt att koncentrera sig och komma ihåg saker. Har man utsatts för psykiskt eller fysiskt våld kan man tappa tilliten till andra människor. Man vågar inte lita fullt ut på någon.

Bearbetning

Enda sättet att bli fri från PTSD är att bearbeta det man upplevt. De allra flesta behöver professionell hjälp för att klara av det, eftersom det bygger på att man behöver ta sig igenom det man upplevt. Något som är för smärtsamt att göra på egen hand. Jag skulle vilja säga, näst intill omöjligt. För rent biologiskt kommer din kropp ta till strategier för att undvika att behöva uppleva det på nytt. Så man behöver en terapeut som är duktig på just detta. Som guidar igenom det svåra i den takt som är rimlig för att det skall gå att genomföra.

Om minnet av händelsen inte bearbetas och sorteras riskerar man att fastna i obehagliga återblickar. Som gör att du varje gång något förknippas med det du upplevt får dig att må riktigt dåligt. Man kan säga att det blir som om intrycken från det obehagliga du varit utsatt för har lagrats överallt i din minnesbank, men utan information om när, hur och var, vilket gör att det hela tiden blir aktuellt. En lukt och du är tillbaka. En situation och rädslan tar över.

För att genomföra behandling av PTSD behövs en hel del tålamod och mod. Det är bra om du förbereder dig genom att vara hyfsat fysiskt stark, för behandlingen är tuff känslomässigt. Och även kroppsligt eftersom reaktionerna ofta sätter sig i kroppen. Låt det få ta den tid det tar. Ge inte upp även om känslan är att du vill göra det. Var tydligt mot din terapeut om hur du mår och hur det påverkar ditt liv under behandlingen. Kanske behöver ni lugna processen något eller så kanske ni kan intensifiera den. Allt utifrån dig.

Kan man göra något själv?

Många kan finna lindring i att tala med vänner och närstående om det som har hänt. Vissa upplever istället att det blir bättre om man inte talar om det. Vi är alla olika och hanterar det vi går igenom på olika sätt. Någon kan tycka att det är skönt att få skriva av sig. Sätta ord på det man varit med om. Men samma sak här, för någon annan kan det bli för intensivt.

Ha respekt för hur olika situationer påverkar ditt mående och avstå från det som får dig att falla. Gör sådant som får dig att må bra i vanliga fall. Om det så är träning, vila eller att påta i din trädgård. Bara du vet.

Ta professionell hjälp. Sök behandling antingen via din husläkare eller direkt hos någon som är specialist på detta. Det finns olika typer av kognitiv beteendevetenskap (KBT) som ger fina resultat vid PTSD. Ögonrörelseterapi (EMDR) kan också fungera. Men det finns även andra alternativ som kan vara bra. Sök tills du hittar rätt terapeut för dig. Men var noga med att den som behandlar dig har kunskap inom just PTSD. Det är viktigt!

Framförallt, ha tålamod med dina känslor. Det är normala reaktioner på en onormal situation. Inte tvärtom!

Som anhörig eller vän, kan jag hjälpa till?

Finns där för den som är drabbad utan att ställa några krav. Att lida av PTSD innebär att reaktioner som kommer är något som du troligtvis inte förstår. Du kanske tycker att det är fånigt. Att personen i fråga borde förstå att det som väcker rädslor inte är rimligt. Att situationen inte är samma. Att det inte är du som har förgripit dig eller att den platsen ni är på inte är i närheten av en plats som den drabbade har upplevt svåra stunder på. Och så är det. Du kan inte förstå. Det enda du kan göra är att finnas där och inte pressa på. Inte ha förväntningar eller krav.

Kanske viktigast av allt är att du inte skrattar bort det som händer eller förlöjligar den som är drabbad. Då risker du att tappa personens tillit än mer. Be inte din vän eller partner att skärpa till sig. För hade han eller hon kunnat göra det, så hade det redan skett. När du säger att din vän behöver agera på ett annat sätt eller ge dig något på ett annat sätt kränker du den som är drabbad. Du förminskar och talar om för den som har PTSD att han eller hon inte gör sitt yttersta. Vilket är fel. Du behöver istället förstå att den oerhörda rädsla som fästs i kroppen inte är något som någon vill uppleva. Att den som har PTSD gör allt vad den kan för att överleva i sin vardag. Var lyhörd för din väns behov. Ställ dina egna åt sidan.

Att vara anhörig eller vän till någon som har PTSD är inte enkelt. För återigen, det handlar om att ställa sina egna behov åt sidan. Och det är inte enkelt. Men skillnad är att om den som har PTSD inte lyssnar på kroppens signaler och gör det som behövs för att ha styrkan att börja bearbeta, då sker ingen läkning. Antingen står personen ifråga fast i sin situation eller så är risken stor att han eller hon halkar tillbaka och mår sämre. Genom att du pressar på genom att uttrycka behov som inte går i linje med vad som behövs för att den drabbade skall påbörja sin läkning. Du däremot kan ställa dina behov och din längtan åt sidan vad gäller vad du önskar av din vän eller partner. Och finna sätt att må bra ändå. För du har inte en diagnos som behöver hanteras. Lägg inte din frustration i den drabbades knä. Prata med andra om hur det är för dig. Skapa ren space. Kärleksfullt och stöttande. Igen, ställ inga krav. Pressa inte på. Uttryck inte besvikelse. Skratta inte och förminska inte känslan hos den drabbade. Be inte personen i fråga att skärpa till sig. Du kan inte förstå fullt ut hur det är att vara där den är som har PTSD och känn tacksamhet för det.

Hitta sätt som får dig att må bra. Umgås med andra människor. Gör roliga saker. Träna. Du vet vilka ingredienser som behövs för att du skall må bra. Lägg in fler av dem. Så att du kan stötta den du har i din närhet som har PTSD.

Du behöver helhjärtat vilja den andres allra bästa och i det förstå att det för en stund innebär att du inte kommer kunna få precis allt du vill och drömmer om av den drabbade. Först behöver han eller hon få sin läkning. I den tid som det behöver ta. Sen, när läkningen är gjord, då kan du lägga in dina behov i relationen. Då är det på lika villkor. Men inte nu.

Att vara vän eller anhörig är inte enkelt. Verkligen inte. Men här behöver du bestämma dig för om du vill och klarar av att finnas där utan att pressa på och ha förväntningar eller om det blir omöjligt för dig. Bara du kan svara på den frågan. Alldeles oavsett. Var varm, kärleksfull och tydlig i om du tänker finnas där eller om du behöver kliva åt sidan för att det blir för svårt. Den som är drabbad kommer garanterat förstå.

Var rädd om dig!

Vi drabbas alla av svårigheter i livet. Ingen kommer tyvärr undan. Några hamnar i situationer som är eller upplevs som livshotande och kan då få PTSD. Det är väldigt vanligt att när vi går igenom tuffa saker i livet att vi lägger skuld och skam i vårt eget knä. Börjar fundera över om vi hade kunnat göra något annorlunda. Tänker mycket på vilken skuld vi själva bär i det som vi drabbats av. Men du bär ingen skuld. Skammen tillhör inte dig. Det här är viktigt. För det är oftast först när vi kan släppa det som vi också vågar ta hjälp. Prata med våra nära och kära utan att skämmas. Söka professionell hjälp. Så min vän – är du drabbad på något sätt – släpp skuld och skam – våga ta hjälp. För du är värd att må bra. Vi är alla värda att få må bra!

Instagram: @asanyvall
Hemsida: www.regnsken.se

LOADING..